Septemberbebis
Den 25 december vaknade jag med ett fruktansvärt illamående. Tänkte att det måste vart för att man åt för mycket på julafton men jag åt faktiskt ovanligt lite och inte åts det massa sött och sånt heller så kanske var det så att man skulle bli sjuk? Illamåendet höll i sig i några dagar och i mellandagarna så tog jag ett graviditetstest för det kändes verkligen som att jag var gravid även om det inte stämde med när jag senast hade mensen, men testet visade negativt. Tänkte inte mycket mer på det men illamåendet fortsatte att komma och gå och den 6 januari så valde jag att ta ett nytt test då det verkligen kändes som att jag skulle vara gravid och ja två dagar innan beräknad mens så fick vi ett plus på stickan i vecka 4.
Det blev verkligen blandade känslor. Vi skulle ju inte ha fler barn. Även om jag alltid skulle önska mig en liten till så var vi ändå överrens om att bebisfabriken var stängd. Men naturen ville annorlunda. Men hur skulle jag förklara för Fredrick? Jag fick ta mod till mig och berätta läget. Han viste nog inte riktigt om han skulle tro mig eller inte, men det va sant. En abort va det vi kom fram till men efter att ha försökt varje dag i 2 veckor att boka en tid för en abort kände jag att det går bara inte. Jag kan verkligen inte göra en abort. Det går bara inte. Så en liten september bebis blir det och vi ser nu alla fram emot att få träffa vår lilla överraskning om lite mer än 6 månader.
Tänk att det blir inte riktigt alltid som man tänkt sig ;)
